Lipsill idag..
2009-03-24 @ 00:42:27
Har precis kommit hem från jobbet. Känns som att jag får sluta tidigare varje gång jag jobbar nu för tiden. Nej, men idag var faktiskt Per snäll och tog mina sista timmar efter mitt totalta nedbryt i köket. Dagen hade i allmänhet varit väldigt stressig (från och till, antingen händer ALLT eller ingenting och vi var som vanligt super underbemannade!!) och jag kände att jag var nära till bryt flera gånger men när den avslutades med ett fyllo som kom in, vägrade att gå och hotade personalen med diverse verbala hot (och kallade folk för horor och allt möjligt) så gick känsliga jag in i total kollaps. Slutsatsen blev att jag stod i köket och tittade upp i taket för att tårarna inte skulle rinna med de lyssnade inte och vandrade sin stilla gång ner för kinderna. Vår shiftledare Niclas hittade mig alltså grinandes i köket. Han frågade om jag ville gå flera gånger men jag sa att jag ville stanna tills poslien kom och hämtade honom, vilka för övrigt tog ungefär 20 minuter på sig att dyka upp, hade karn haft en kniv kunde vi varit döda allihop. Jag stannade alltså och såg dem plocka in honom, det var det enda sättet som jag visste kunde göra så att jag kunde somna inatt. Se honom föras bort av konstapel Blå. Efter det fick jag skjuts hem av Christine, att gå kändes inte längre som ett alternativ, och sen låg och jag pratade med en halv sovande E i tio minuter. Bara att höra hans röst gjorde mig lugnare men det hade känns ännu bättre om han hade varit här, i min säng.
Egentligen vet jag inte varför jag började gråta. Kanske för att jag blev rädd, det kändes som att den karln kunde varit kapabel till vad som helst. Kanske för att jag ändå är rätt känslig för taskiga saker som sägs. Jag visste inte om jag skulle bli arg på honom eller tycka att han var tragisk. Okej, det är synd om honom. Han har gått ner sig totalt och är antagligen både alkoholist och drogberoende, men man kan f*n inte behandla folk hur som helst. Sådana människor bort bli inlåsta på rehab eller nått?! Man borde kunna anmäla dem för trakasserier, men vad ska det tjäna till egentligen? Inte f*n fungerar samhällstjänst eller skadestånd på sådana människor...
Usch, en inte så trevlig dag helt enkelt. Helst hade jag velat ringa typ mamma och berätta fast hon skulle nog bara säga att jag inte skulle bry mig mer om det och sova istället. Så det blir planen. Dessutom håller min uppkommande visdomstand på att göra mig galen... Niclas är iallafall världens bästa shiftledare! Utan dig hade jag inte överlevt den här dagen!!
Go natt..