Besviken.. men hel.

2009-05-01 @ 16:25:46

Hej på er,

efter att ha legat en stund framför TV:n och kollat på en matiné på 4:an så tänkte jag ta tag i mig själv och snöra på mig de nya dojjorna för en sväng bland Ks parker. Men så blev det inte.. Jag snörade på höger sko, den jag testade i affären, och satt nöjd. Den satt som en smäck, passade precis. Tur att jag inte har större fötter, tänkte jag, för jag gillar verkligen de här skorna. Jag snörade på vänster sko och tittade sedan upp med mindre entusiasm. Den var för liten. Hur gärna jag än ville att den skulle passa så gjorde den inte det. Jag snörade så hårt jag kunde och när jag stog still och tryckte bak hälen lite så gick det väl bra men så fort jag började röra mig åkte foten fram och jag hörde den (mycket snälla) manliga försäljarens ord: "Tar du i med tårna så är den för liten". Jag funderade över om den skulle töja sig och ville så gärna ha den att jag till och med gick utanför trapphusdörren och hundra meter bort på gatan innan jag vände. Vid tanken att de kanske inte alls skulle töja sig och att jag skulle behöva köpa ett par nya och därmed behöva lägga det dubbla beloppet på löparsko i min studentbudget och att medan jag väntade på att de skulle töja sig, skulle jag få utstå den mest horribla tortyren, gjorde att promenaden blev tillbaka till Stadium och tillbaka till samma kille som smålog åt mig när jag kom gående rakt in mot honom. Han måste ha tänkt något i stil med: "Där kommer hon igen, men alla tusen frågor och som aldrig är nöjd verkar det som". Eller så tyckte han att det bara var kul att jag kom tillbaka för han log lite roat när jag stegade fram och undrande om han kunde hjälpa mig igen. Det fick alltså bli ett par andra dojjor.Ett par i stl 42. Det fanns ett par kvar. Jag började nästan lipa i affären när jag frågade om det fanns några 42:or och han svarade att han skulle kolla men det var inte säkert. Men ett par svarta Brooks blev det i alla fall. De är inte ens hälften så snygga och inte riktigt lika bekväma inuti men säkert 100 gånger bättre än mosade tår och tånaglar. Så egentligen är jag nöjd.. Fast ändå lite besviken... Dessutom var de 100 kr dyrare.

På vägen hem ringde jag E och beklagade mig över mina stora fötter och han svarade simpelt: "Tyvärr är det ju inte riktigt upp till dig att bestämma. Jag skulle vilja vara längre men det är som det är.. " Det gav mig faktiskt en tankeställare. Vi går säkrert de allra flesta och bär på saker som vi inte är nöjda med, men jag skall vara glad att det är mina fötter som är 2 stolekar för stora och inte något annat. Som att mina ben inte skulle fungera eller att min rygg skulle vara krokig. Alla har vi något som är för kort eller för långt. För smalt eller för tjockt. För litet eller för stort. Och skor är ju oftast inget problem för mig. I vanliga fall brukar jag inte behöva "andrum" för tårna vilket gör att jag får på mig i stort sett vilka 41:or som helst. Det är tur att damskor finns i upp till stl 41, tycker synd om de som har 42. Jag menar, om jag hittar ett par i stl 41 som är för små så kan jag ju inte köpa dem, eftersom det inte finns större. De som har stl 39 kan ju bara gå upp till stl 40, men inte vi. Vi 41:or får leta andra skor och de stackars 42:orna får hitta herrdojjor. Haja, det är ju i alla fall ingen krokig rygg som sagt...

Känner inte alls för en promenad längre utan tänker ligga kvar på soffan. Kanske drar till med en kvällspromenad och om ni har tur lite fler bilder.. Annars verkar "Så ska det låta och lite 40,-/100grams choklad åka fram ikväll. ;P

Förra skorna


Nuvarande skor

Kommentarer

Postat av: Fanny

Om det är till någon tröst så tycker jag faktiskt att de svarta skorna var snyggare! Go black ladies!



Puss!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback