Kapitel 1
2009-11-02 @ 14:23:22
Liv lät tårarna falla. Regnet piskade mot rutan och bussen var på väg bort. Hon kröp ner i den stora tröjan som fortfarande luktade trygg famn. Mörkret sänkte sig och timmarna fortsatte ta slut. Hon lät landskapet komma och försvinna. Det kändes som att inget längre spelar någon roll. Fötterna var tunga som cement och trots att livet drog åt alla håll, var själen fastfrusen. Inuti kroppen hade svart hål uppstått. Allt som funnits där inne var borta och bröstkorgen ekade tom. Smärtan kom från skeletten som försöker stå emot suget. Armbandet du fyllt med berlocker var borta. Ett panikslaget ögonblick ville hon vända tillbaka och hämta det men hon lyckades inte samla tillräckligt med energi för att få fram ett helt ord. Som ett såll läckte alla känslor, tårar och all energi ut ur henne. Det blev svart.
Hon slog upp ögonen. Månen lyste in genom persiennerna. Runt handleden fanns bara ett rött märke där hon slitit av bandet som visade att hon var din. Som visade hur ont livet gjorde.